söndag 30 januari 2011

Das Wochenende

Första helgen avklarad utan minsta skråma.

Som vanligt har det blivit en hel del ätande, drickande och jobbande. Precis som det bör.
I fredags jobbade jag och en av frugorna hemifrån, vilket gick väldigt bra. Bra är det när man sitter och jobbar som vanligt och har en kollega man kan prata oavbrutet med om tyska lagstiftningen, kultur, historia, psykologi och framtid. Det betyder att jag har lärt mig och inspirerats dubbelt upp. Det skulle jag inte ha gjort om jag suttit kvar hemma i Sverige.

Vi tog en lunchpaus och gick ut en sväng runt hörnet på en vietnameskrog. Inte nog med att maten var mättande och smakrik så kostade kalaset 3 euro med bordsservering. Helt ok.
Vi tog en tur förbi mataffären och inhandlade mat till middagsbjudningen på kvällen. Jag var även tvungen att handla på mig lite mer macho-doftande duschtvålar och tandkrämsvarianter så jag inte slutar med att lukta tysk flicka. Efter lite jobbande for vi in till Alexanderplatz där vi fixade ett tyskt abonnemang åt mig så att jag kan surfa- och ringa loss lika galet här i Tyskland som hemma i Sverige.

Sedan blev det mat och senare förfest nere i Neukölln. Jag träffade på lite jazzmusiker från Sverige som jag bestämde att köra en audtion med för mitt nya band. Nästa vecka ska vi förhoppningsvis testa på instrumenten i en flådig replokal i Neukölln. Förfesten slutade vid 2 tiden och då var jag redan färdig för bingen och vad gott jag sov.

Lördagen började med fantastisk sol, och jag åt en halvstabil frukost, ena frugan ringde och vi bestämde oss för att luncha i Prenzl-berg (denna gång något dyrare 5 €) och promenixa nästan 2 timmar. Väl hemma förbereddes det för middagsbjudning åt åtta hungriga svenskar och tyskar.
Några gamla välbekanta ansikten dök upp och rätt var det var hade vi en inbjudan till en W-G fest vid Warschauerstrasse. W-G fest är ett fenomen som vi svenskar skulle kalla för "hemmafest", men det finns några skillnader. Framförallt är dessa fester ofta fulla med folk som inte super ned sig redlöst. Sedan skulle jag nog säga att folk är mer bekväma med att det strömmar in okända människor lite titt som tätt och folk "nätverkar" och skapar nya kontakter, om än endast för natten/morgonen.

Idag har jag då jobbat och sedan kom en av frugornas föredettingar på besök med sin bil, för vi hade avtalat att han skulle hjälpa mig att flytta grejer till det nya kontoret. Vi åkte iväg till Prenzl-berg och hämtade ett skrivbord och åkte iväg till kontoret där vi packade av mina datorer och bord. Jag var glad att allt gick så smidigt och snabbt, nemas problemas. All denna vänlighet var jag tvungen att tacka för med färskbakade bullar och en superbt kaffe på ett bäckerei(bageri).

På tisdag ska vi köra en presentation på nya kontoret där vi ska presentera för varandra vad vi jobbar med och se om vi kan ge varandra lite jobb eller inspiration. Därefter blir det representationsöl och mat tillsammans. Låter ju inte skittråkigt i mina öron.

Längre har jag inte kommit nu.

Dags att fortsätta jobba.

lördag 29 januari 2011

Settled in Berlin

Plötsligt är man en Berlinare.

Det såg lite mörkt ut i början av veckan, bilen gick inte att starta, rätt vad det var, i måndags. En drös med jobb som jag inte visste hur jag skulle hantera. En flytt + flyttstädning som jag låg alltför långt efter i. Men allt eftersom föll saker och ting på plats.

Min kära far volonterade som chaufför med egen bil och kära mor hjälpte till med städningen och vips så var man på banan. Banan är gott. Vi körde ner i onsdags och tåg kväll/natt-båten över till Sassnitz, där jag sedan körde i bäckmörkret ned mot Berlin. Det är fjärde eller femte gången jag åker denna sträcka, men första gången mitt i natten och det var faktiskt riktigt taskiga vägar. Mn såg i princip ingenting av vägbanan, på grund av snö och tyska supermercor med batmanspotlights istället för vanliga strålkastare. Jag blundade, körde på magkänsla och tog oss ner till Berlin och F-hain.

Och där är vi nu.

Min far var sugen på ett äpple men det blev en yoghurt, som han tog en bild på:

fredag 21 januari 2011

Hej!

Jag fick ett infall att spela in Release me(Frida Öhrn) och gjorde således det på mobilen. Ljudet blev väl acceptabelt så varför inte lägga upp det?

söndag 16 januari 2011

Sthlm - Berlin

Då är man i Sverige igen efternågot intensiv helg nere i Berlin.

Jag var och skrev på ett kontrakt för mitt kommande kontor i Prenzlberg och från och med nästa vecka kommer jag att ha en väldigt bra plats med väldigt trevligt folk. Och i ungefär samma veva fick jag ett mail från värden här i Stockholm som vägrade mig att hyra ut i andrahand. Så nu har jag även två lägenheter i två olika huvudstäder. Kanske praktiskt men fantastiskt dyrt. Det blir väl till att hyra ut i svart helt enkelt.

Detta gjorde mig lite modfälld och jag kunde inte riktigt hänge mig till att testa att jobba från nya kontoret. Det behövdes med drastiska åtgärder och jag begav mig till min väns extremt populära klubb Be The Weekend, som just nu håller till i ett galleri i hjärtat av Neukölln. Det är smuts, det är manisk techno tills sista gästen tackat för sig framot lunch dagen efter. Typsikt exempel som speglar den stora skillnaden mellan klubbliv i Stockholm och Berlin.

Jag sov gott den natten efter c:a 48 timmars vaket tillstånd med 1 timmes sömn som mer fungerade som en markering av slutet på föregående dag och början på den nya dagen.
Vi åt en god frukost ihop och begav oss på utflykt till Prenzlberg igen, där jag skulle hälsa på en familjebyrå som är på väg att lämna Berlin. Vi kom på den utmärkta idén att försöka splitta på flyttbilskostnaden. Jag står för bilens kostnader med mina grejer ner till Berlin och de står för kostnaden för bilens hemväg. Utmärkt. Jag är nämligen stark motståndare till att vaska tomma flak som kör genom Europa.

Sedan blev det middag och förfest som jagfick lämna vid halvtretiden för att få mig lite sömn. Imorse ringde dock ingen väckarklocka. Jag hörde ingen i alla fall, och en timme innan flyget skulle gå vaknade jag av ett skrik; "Rickard ditt flyg går om en timme!".
Jag kollade på klockan och konstaterade att hon hade helt rätt och övervägde om jag skulle vaska mitt flyg, min lägenhet med mina saker, min bil osv. Men bestämde mig för att det kanske var lika bra att ringa en taxi och be honom bränna gummi genom stan och sedan dricks honom 70 kr, springa genom tullen, ta striden med ryan airs personal, sätta mig på planet och sova. Tänkt, sagt och gjort var jag hemma i sthlm.

Den 25:e feb är det invigningsfest på nya kontoret.

Dagens motto:
Bara för att dörren är stängd, behöver det inte betyda att den är låst.

Utsikten från mitt kontor:

onsdag 12 januari 2011

Der Anfang des Anfangs

Ja, nu har det sannerligen börjat och allt har varit tvunget att klaffa. Men det ser ut som att jag har lyckats efter några halvnervösa moment varav några visserligen kvarstår.

Men de viktigaste pusselbitarna är lagda. Boendet är klart nere i Berlin i en kort framtid framöver och det har jag att tacka min Anwältin, som jag väljer att kalla henne. Dessutom har jag hittat ett kontor, c:a 3 km hemifrån bostaden i F-hain, som är fylld med tillsynes underbara människor.

De på büron ville att jag skulle komma förbi och besikta lokalen och personalen (då ägarinnan av kontraktet starkt underströk medarbetarnas skönhet) men jag hade lite svårt att själv komma ner hux-flux och mina vänner i Berlin hade också något kort om tid att ad-hoc befinna sig i P-berg. Därför föreslog jag ett skypemöte och när jag ringde blev jag bemött av ett gäng glada tjejer som satt och tjoade och tjimmade. Väldigt inspirerande!
I min tanke var jag redan då övertygad och förstod att det skulle vara bra. - Jag tar det, sa jag efter att ha fått en rundvisning och tittat på vilken utsikt jag har i rummet.

Därför flyger jag ner denna fredag och skriver på kontraktet förhoppningsvis och eftersom varken min byråkratiska eller alldagliga tyska är fullt utvecklad hakar min kära Anwältin på och ser så att jag inte skriver på något dumt.

Sedan ser jag till att överaska min gamla barndomskompis som jag lurigt undanhållit att jag ska komma ner. Jag kommer att valsa in på hans klubb på fredag/lördag och visa vad en entré heter. Blir superkul!

Allt går i hundratrettiåtjugi och således hinner jag knappt ens sammanfatta allt mer än detta stoff jag kritat ner mellan allt flängande.

Bis bald!

Förresten fick jag lägenheten uthyrd här hemma genom att spika upp denna bild i en annons. Google sketchup finns alltid där när man så behöver.