Förra veckan började med att jobba hemma i två dagar och spela gitarr. Det är skönt det där med friheten och ansvaret. Mina medboende frågar mig hur jag kan jobba samtidigt som jag spelar gitarr, jag måste väl använda båda händerna när jobbar med "daataa". Men nej, det stämmer inte. när jag sitter och läser mail eller dylikt passar det utmärkt med en gitarr i handen. Då brukar jag kunna läsa mailen utan att kasta datorn i golvet när man får mail från halvgalna kunder.
På kontoret har "vi" möblerat om och jag sitter som jag vill nu; ryggen mot väggen, utsikten framför mig, alla andra inom kontrollerbar r
adie. Vi har lyckats äta gott och jag glädjer mig att vi fått ihop det så bra. Jag har träffat en kollega som var på semester första veckan och han är det inte heller något fel på. "Rätt virke" som man brukar kalla det.
Jag har även lyckats ta mig ut till IKEA. Jag vet d
et är hemskt, knappt två veckor och man vandrar i denna gigantiska lada för slit- & slängprodukter. Men jag behövde spana in lite nya möbler till kontoret och en festen vi ska ha. Sedan kan jag ursäkta mig att jag faktiskt var smakråd åt ena frugan som behövde köpa ett större täcke medels påslakan. Jag lyckades vandra igenom köphangaret utan att köpa en endaste pryl...eller ja jag ljuger. FAN. Jag köpt
e faktiskt en korv, men det räknas inte då det är utanför inhägnaden.
På tisdag kom även kära Biffen och Fru Sund på besök i två dagar. De skulle fira Fru Sunds lillasyster som bor här och vi var ute och åt på White Trash (f-yeah) och drack lite pils på 8 Millimeter bar, kanske för många, missade sista tun
nelbanan, fick ta en taxi, var lite jobbigt att stiga upp dagen efter. Dagen efter var jag och Mr. Happy och köpte armékostymer á la pondus De Luxe till nästa BE THE WEEKEND och gick sedan och åt på Asman med kära Biffen och Fru Sund och mini Sund. Därefter sköljde vi ner maten med ytterligare några öl, men denna gång slapp jag ta taxi hem i alla fall. De åkte hem dagen efter och jag insåg att man uppskattar sina vän
ner betydligt mer nu än då (för två veckor sedan :) ).
I Torsdags var det åter tema Sverige, vilket som vanligt innebär att något svenskt ska lagas åt de damer och herrar som kan tänkas vilja komma. Denna gång hade jag och Mr.Happy ärtsoppa med pannkakor på menyn. Vi orkade inte stå och förbereda ärtsoppan i 17 timmar, så vi tänkte köpa färdigt och göra det lätt för oss. tyvärr blev det inte alls lätt. Det fanns inte i matbutiken på hörnet och som vanligt var det kort om tid. Därför fick vi improvisera lite. Kantarellsoppa med rostade mackor med vitlökssmör och bacon på till förrätt och sedan pannkakor till efterrätt.
Det blev en lugn fredag med god mat, gott vin och en bra tysk film. Lördagen blev en vacker dag, med sol och friska vindar. Vi tog en promenad so
m började vid tiotiden och slutade vid femtiden. Vi gick bort till Mauerpark, vandrade genom ymniga gator i Prenzlauerberg, tog en god våffla med latte på ett kafé till hälften fyllt av svenskar, vandrade ner till Volkspark Weinberg och tog ett glas vin i solen och lyssnade på tjattrande danskor, för att vända hemåt, byta om och
åka till Kotti för att käka libanesiskt, gå vidare på Lucia bar, vandra ner till en klubb, för att hamna på en WG-fest i Friedrichshain, där golvet sviktade av allt dansande folk, tog en taxi hem, sov några få timmar och låg halva söndagen och kollade på film. Men sen sörrö...
Jag hade lovat att baka kanelbullar på söndag, så det blev ett kanelbullebakande som stod härliga till. Det var första gången jag bakade och d
et blev perfekt, förutom faktum att jag hade glömt pärlsockret. Det problemet såg jag snarare som en möjlighet att få använda strössel på bullarna. Efter att ha kommit ut från duschen satt det två stycken glufsande damer i köket med ögon stora som bloddiamanter av lycka.
Ryktet om min kokkonster, som helt ärligt är konster eftersom jag kör bara på magkänsla, har börjat sprida sig i kvarteren och staden. En av frugornas lärarinna vill tydligen ha lite skolning har jag hört rykten om, och det får väl bli en snabbkurs inom kort framtid.
Igår blev det jobb á la måndag, dvs allt går åt skogen och man får bara acceptera att det är en skitdag som av någon anledning ska återkomma varje vecka. Som tur kunde jag avgränsa allt det negativa till jobb och spelade in lite på skoj en cover på Fred Åkerströms "Jag ger dig min morgon" och bjöd sedan på en alla hjärtans dag
middag. Mätta magar och jag kunde sedan avreagera mig på att skriva musik halva natten.
Idag har det återigen jobbats och jag har lyckats ta min första springtur i Volkspark Friedrichshain. Jag sprang runt hela parken och hem på c:a 50 min, vilket måste vara rätt ok, för att inte ha sprungit på över två månader. Det tog emot, men jag körde på för jag hade blivit lovad något gott att äta väl hemma. Inte konstigt att stegen kändes lättare när man närmade sig hem.
Och förresten jag stannar i Friedrichshain lite mer än två månader. Me so happy-pappy.
Och där är vi nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar