måndag 21 mars 2011

Tveklöst halvvaken skapande

Kanon. Då åkte man själv på magsjukan som tagit med från indien. Envisa bakterier det där som knockar person efter person non merci, utan nån. Det slog omkull fötterna på mig och jag låg mestadels i fosterställning i fyra dagar innan det släppte.

Jag hade mentalt förberett mig på att bli sjuk. Jag resonerade att, om jag blir sjuk ska jag passa på att läsa lite vettig litteratur och se till att i alla fall lära mig något under tiden jag är oförmögen att göra något annat. Den planen krossades tyvärr eftersom jag inte kunde hålla ögonen öppna eller direkt koncentrera mig.

Däremot kunde inte tankarna inte stoppas och jag låg och kom på en massa bra idéer. Mestadels arbetsreltaterade saker men till min stora besvikelse lyckades jag glömma c:a 80% eftersom jag alltid halvsov när jag kom på dessa. Jag övervägde dock om jag skulle skriva ner det eller inte men resonerade att "en sån här bra idé glömmer man inte". Nä, eller hur?

Det är fascinerande att det ofta är i det tillståndet, halvsovande, som man kommer på de bästa idéerna. Gäller bara att ha pennan med sig. Jag har alltid minst två pennor vid sängen + anteckningsblock och dagbok. Jag brukar krafsa ner mina halvvakna idéer och studerar dessa senare och lägger ned mesta tiden till att tyda vad det är jag har skrivit och vad jag egentligen menar. Som vanligt kan jag relatera till någon TV-serie när jag analyserar mitt beteende och denna gång ramlade lotten på Seinfeld. Finns något avsnitt när han kommer på det bästa skämtet någonsin mitt i natten, han vaknar upp skriver ner skämtet på en servett, och resten av avsnittet försöker han tyda vad han i huvudtaget har skrivit. Tillslut visar det sig att skämtet var rätt skämt. Så är det mestadels inte för mig, som tur är.

Berlin rullar på.
Imorgon ska jag vara med på en svenskalektion, efter vädjan från lärarinnan, för tyskar. Intressant att se vad man kan dela med sig av.

söndag 13 mars 2011

Kreativ uttalas kre-a-tif


Det talas mycket om att man ska vara kreativ och att man ska skapa. Det är också en drivkraft som vi alla föds med egentligen. Alla vill skapa och vara kreativa, allt från business men, mattanter, busschaufförer till potatisskalare (jag syftar till yrkeskategorin, som sjukligt nog finns kvar i vissa delar av världen).
Herregud, jag tänker väldigt ofta på hur jävla kreativa brottslingar är. De hittar på helt briljanta planer som vi aldrig kommer få läsa om, eftersom de som blivit bestulna, banker och dylikt, alltid komma lägga locket på vid sådana pinsamheter.

Folk sprudlar av all möjlig slags kreativitet och bevisar det dagligen, de tänker bara inte på det. En del är för uppslukade i sin process för att kunna objektivt betrakta alla snygga och vackra danssteg de rent mentalt och fysiskt gör. Andra är för korkade för att se hur kreativa de är och bevisar som oftast sin kreativitet med sin oförmåga att förklara vad de håller på med.

Men...
Vad jag är rädd för är att jag och många med mig ser denna törst och ältande av kreativitet som något som snart man blir tvångsmatad med varje dag. Därför har jag bestämt mig för att kreativitet inte längre för mig heter kreativitet. Det heter nästa månad: Se-a
Det betyder helt enkelt att jag nästa månad ska se allt. Jag är alltför dålig på att se av båda fysiska och mentala själ och känner att jag behöver lyfta det hos mig närmaste tiden.

Har du egna ord som kan ersätta ordet kreativitet nästa månad?

Nu ska jag sea.

Ps. Såg denna gubbe i badrumsgolvet. Det är skuggan från min morgonrock som skapade denna gubbe när dörren, som morgonrocken hängde på, stod i precis rätt vinkel och morgonrocken hade knölat tills sig på någon märkligt vänster. Jag försökte se om jag kunde få till andra figurer men tycktes bara få till denna gubbe. Konturen kommer jag att använda till ett skivomslag eller liknande i framtiden.

torsdag 10 mars 2011

Kvinnofritt, party och soliga dagar

Senaste veckorna har bestått av ett hushåll på endast en person, nämligen jag. Frugorna har varit på semester på andra sidan jorden och något som såg ut att vara väldigt lång tid, 3 veckor, visade sig vara en axelryckning. Som husbonde hämtade jag upp frugorna på flygplatsen och tog dem hem med en hemsk taxichaufför hämtat från en bulgarisk film.

Resan hade gått bra och de såg ut att vara smått kyssta av den orientiska solen. De hade sett många platser och mycket folk. Bott i sängar, tåg och bussar, alla med den gemensamma nämnaren tutor i bakgrunden och kackerlackor som kröp längs bena. Deras största fasa, magsjuka och diaréer, hade de helt undvikit. Det gör ju resan betydligt roligare.

Väl hemma hade jag lovat att laga lite köttbullar åt damerna som välkommen hem-rätt. Ryktet spred sig snabbt och vips så var matbordet fyllt av hungriga tyskar. Mina köttbullar slank ner på från alla tallrikar förutom en. Det tycktes som att orienten hade ett dolt knep i bakfickan. Efter en köttbulle sprang hon ner på toaletten och kräktes som en björn, och fortsatte att göra så i två dagar. Och nu är andra frugan också dålig, ligger i feber osv. Jag håller mig på c.a två armars avstånd och undviker allt för häftiga konversationer där eventuell fradga ofrivilligt skulle kunna spridas.

Senaste helgen var för övrigt grym. Bandet var här och det blev en liten tour som jag kan dela med mig av.
Börja dagen med frukost i Friedrichshain, kolla runt lite i de udda butikerna, köp gärna lite nål å tråd i en tygaffär. Ta dig sedan mot din eventuella bas, köp med dig minst en back öl, knäck den första ölen senast halv tolv (efter tolv räknas ölen ej som semesteröl). Ta dig sedan till Alexanderplatz.

Väl på Alexandersplatz kan du antingen hoppa bungyjump, åka upp i Fernsehturm eller bara vandra runt i solen. Väljer du det senare alternativet ska du röra dig mot Hackascher markt där det är dags för pitt-stop. När benen känns rastlösa vandra vidare mot Museeöarna.

Väl på öarna kan du välja att antingen gå på museum, gå till Das Deutsche Dom, eller vandra runt i solen. Väljer du det senare alternativet ska du flanera vidare förbi Humboldt Universitetet i riktning mot Unter den Linden. Skåda alla andra turister och hitta en lämplig uteservering med dyr öl. När solen brännt ditt ansikte varmt är det dags för en tur till Bundes Tag.

Vid Der Deutsche Bundestag kan du göra en entré genom att kalla dig för terroristsympatisör och hamna i ett rum som en gång i tiden tillhörde berömda Stasi eller så kan du välja att gå mot Brandenburger Tor och lapa i dig lite sol på vägen. Här kommer du eventuellt träffa på 40 000 turister som alla vill ta samma bild som dig och då kan det vara skönt att veta att du har all rätt att vandra vidare mot minnesmonumentet för de döda under andra världskriget.

När minnena blivit för tunga men din fascination för idioti ändå tycks vara omättat, kan du vandra vidare mot Potsdamer platz och titta på gamla murrester, bankbyggnader eller gå in på något museum, som t.ex. DDR-museét.

Du är nu mätt på intryck men magen skriker tom. Du har inte ätit sedan frukost. Nu måste du omedelbart bege dig österut, till Rosa Luxemburg platz och vandra uppför Kastanien allee. Ta en restaurang som passar dig i smaken, indiskt, afrikanskt, japanskt, turkiskt, libanesiskt eller kinesiskt. Vad du än gör ska du inte välja tyskt, för det finns inte.

När magen är mätt är det dags att röra sig hem mot base camp. Gör dig i ordning, drick några välkammade öl och börja peppa inför klubb. Bege dig ut till Neukölln och börja preppa klubb. Det kommer mycket folk och inget får gå snett. När allt ser klart ut är det dags att äta något gått igen, nu är det däremot uteslutande turkiskt på menyn.

Din mage är nu mätt, hjärnan är uppladdad på social kompetens och kroppen skriker efter att få dansa till tidig morgon.

Sumera din natt och morgon med ett gott skratt med dina vänner innan ni får er efterlängtade tretimmarssömn.